Vid sidan av kiosken
som inte finns kvar
gick en grusväg
som inte finns kvar
till en skog
som inte finns kvar

1

Är du rädd

för demoner?

Frågade jag en vän

som supit i 40 år.

Vännen log och sa:

Och det ska du fråga

du som har blivit poet.

2

Idag var jag

på systemet.

Jag var inte

rädd för spriten.

3

De först nyktra åren

var de drömda fyllorna

så verkliga

att jag vaknade

bakfull.

4

När jag varit nykter

i några veckor

vällde känslor och tankar fram

det tog några år

att smälta och förstå

alla känslor

alla tankar.

Jag kom fram till

att jag supit

i tolv år

för att skydda mig

från insikten

att jag är

en vanlig

människa

5

Demonerna är här.

Jag är på min vakt:

dricker inte sprit.

Demonerna är här.

Jag är på min vakt:

umgås bara med nära vänner.

Demonerna är här.

Jag är på min vakt:

lagar det som är trasigt.

Demonerna är här.

Jag är på min vakt:

tänker på hur jag tänker.

Bengt-Olof Lindbergh

Diktsviten har varit publicerad i Mål & Medel nummer 4/2010 och Transportarbetaren 10/2015